Mysteriet med den försvunna strumpan

2012-03-26

För något år sedan så tror jag att jag berättade mysteriet om de försvunna morötterna? Hur som helst så fick det mysteriet inte någon lösning eller ja det fick det ju men jag fick aldrig riktigt reda på vad som hände. Hur som helst så har vi haft ett litet mysterium ett tag i huset och det är var strumporna tar vägen? Att de bor i det förlovade strumplandet det vet ju alla men dit brukar de ju ta sig via tvätten? Mina strumpor som jag sätter på mig när jag ska till stallet på morgonen ligger oftast på golvet någonstans. Oavsett det så får jag leta varje morgon och har funderat om katterna lever om och tycker det är speciellt roligt med mina strumpor, det verkar så i alla fall.

Men igår kväll så blev det en upplösning på mysteriet. När vi satt i soffan på kvällen så ser jag hur Bob kommer in genom vardagsrumsdörren men en socka i munnen! Han var så otroligt söt när han kom knatandes med högt lyftat huvud och ett ordentligt grepp mitt på sockan, gick en bit in i rummet och levererade sockan på mattan. Jag har aldrig sett en katt göra så, bära på saker, att de leker så grejerna flyger det är vanligt men att de plockar upp något och levererar det har jag aldrig sett. Så imorse fick jag leta efter mina sockor igen, en låg på mattan i rummet och en låg på mattan i sovrummet. Duktiga Bobs!

Idag var det efterlängtad Wiegerträning,bägge tjejerna var med och idag var det Rioja som var stjärnan! Hon var fantastisk att sitta på, kom upp med hela ryggen och pumpade verkligen. Riktigt fina byten och faktiskt om vi inte gjorde bebis piruetter också utan att hon stod emot. Det lovar för framtiden. Russinet var också fin men hon blev lite för mycket PÅ. Hon är lite rostig efter att ha lufsat lite efter behandlingen så orken är inte riktigt där i galoppen. MEN hon gjorde en superpiruett till vänster och vi satte  några fyror och treor så jag ska inte klaga. Det är mest att jag har högre krav på henne. Ni vet det där med att ”mycket vill ha mer och helvetet blir aldrig fullt”. Sedan har vi tragglat vidare med Yoga. Jag har en alldeles förnämlig bok med bilder och beskrivningar så man kan verkligen slå knut på kroppen:-). Körde något pass under helgen och det känns redan bättre. Rörligare och mindre värk i axlarna så jag vädrar morgonluft och kommer att fortsätta det trägna arbetet att försöka få min motspänstiga ej helt unga kropp att göra rörelser den glömt var möjliga! Tänk vad förvånade alla ska bli när jag gör solhälsning innan jag sitter upp på tävling:-)!

Passa på nu och njut av allt ljus vi får i samband med omställning av klocka, Sommartid åt folket säger jag bara!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *