Det är ju som förgjort

2013-02-19

Jag lyckas uppenbarligen inte hålla uppdateringar uppe. Jag vet faktiskt inte riktigt var tiden tar vägen men allt extrapyssel i och med sjuk häst gör att tiden liksom slinker iväg, I helgen och igår firades det födelsedag med presenter och blommor så nu kan jag lägga en siffra till min ålder:-).

Imorgon är det dax för röntgen igen. Jag håller och håller och håller tummarna för att det ska se bra ut. Planen därefter är lite diffus ff men den klarnar nog i slutet av veckan. Riojan har jobbat på, riktigt bra tycker jag och jag tror att det främst är latmasken hon lider av nu. Låsningarna i halsen börjar släppa och också vänstersidan så det känns bättre. Wieger i helgen så får vi se hur hon ser ut då.

Humpen har blivit både longerad/tömkörd och riden. I söndags red jag i flera varv i trav och han sprang så fint på tygeln. Stackars Daniel fick springa med o hålla i linan. Tror eg inte att vi behöver linan men mentalt för mig så känns det bra att någon på marken har någon form av kontroll (kanske?) om något skulle hända. Nu är han så himla snäll och glad så jag tror inte det. Några gånger till får nog linan sitta på, sedan får jag väl tuffa till mig och rida själv:-)

Hinner inte skriva mer nu men jag lever i alla fall och alla djuren också.

De hotar med sol imorgon! Hoppas, hoppas, hoppas

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *