2016-11-02
Nu är det snart dax igen för en tur till Tyskland! Jag åker denna gång med en kompis som också tränat för Wieger. Det blir jättetaggande att åka och se om mina ”nyvunna” insikter ifrån förra gången sitter i.
Jag tror att det kan vara en välbehövlig injektion av inspiration den mörkaste och tråkigaste av tider. De senaste två dagarna har ju inte inbjudit till något annat än att ligga under en filt med en smisse på magen och lyssna på en brasa som knäpper. Men som hästmänniska så är ju inte livet fullt så bekvämt alla gånger.
Jag lyckades ju misslyckas med att skriva ett enda inlägg under oktober vilket är någon form av rekord men för mycket arbete och för lite träning/tävling har gjort att skrivandet kom av sig. Jag tränar dock på med Humpe och Russin och Russinet och jag ska visa hennes cirkushästkonster på en liten clinic på lördag. Det är ridskolan som är granne som ville inspirera sina elever lite och då ställer förstås Russinet upp, hon är ju blott 1,9 och har ju många konster på sin repertoar.
Annars har många frågor flugit runt i mitt huvud senaste tiden av allehanda karaktär.
Hur kan det komma sig att försäkringsbolag inte oftare figurerar i pressen med tanke på den icketransparens de visar sina kunder och hur otroligt svårt det är att få reda på vad man betalar för en tjänst och hur den tjänsten ser ut. De är ju helt maktfullkomliga och godtyckliga. Blev faktiskt så förb…. idag att jag ställt om alla försäkringar på mina hästar¨.
Jag gjorde också en reflektion idag som jag gjort tidigare när jag var och gjorde MR: Med tanke på hur svårt det är att få en tid så tycker jag att det borde vara ett väntrum fullt med patienter och kö ut på gatan. Men se det var det inte, Faktiskt inte en levande själ där förutom jag och sköterskan. Inga patienter i korridorer och ingen personal heller för den delen. En stilla undran, var i fridens dar har de gömt dem då för vårdbehovet finns ju??!! Jag har gjort samma reflektion vid ett antal tillfällen, ett mysterium jag nog aldrig får svar på….
Jag förstår inte vintertid, säkert ännu ett av mina tillkortakommanden men jag förstår den inte, vad är det som är bra med den?
Jag förstår inte heller halstäcken för häst, ytterligare ett fenomen som någon produktutvecklare gjort sig pengar på men som är helt onödigt.
Varför kan inte tekniker kommunicera? En fråga jag ställt mig hela min karriär och som troligen kommer att vara obesvarad vid pension.
Varför är struktur så mycket jobbigare att införa än att upprätthålla kaos?
Varför väljer vissa människor att vara chefer trots att de varken har fallenhet för det och inte heller verkar gilla det som kommer med rollen typ personalansvar?
Varför bär Bob strumpor under vinterhalvåret?
Varför kan inte grannkatten gå hem till sig istället för att bosätta sig i vår vedbod?
Ska vår rehabduva Sven komma hem på besök eller har han flyttat för gott?
När kommer nästa säsong av House of cards?
Varför kan jag lära mig Marseljäsen (på franska) på ett par dagar men koden till mitt SITHS kort fastnar inte trots månaders innehav?
Ja många existensiella frågor brottas jag med dagligen bara ett tecken på hur min hjärna fungerar. Så egentligen saknas det nog inte stoff att skriva om utan det är nog mer frågan om att sortera och dyka i nåt. Vi får se, kanske november blir månaden när bloggen lever upp… eller inte
Må så gott och grankott alla mänskobarn (som Nickelilltroll skulle sagt)