Nytt år och nya utmaningar

2015-01-05

Ja här har det varit skrivtorka med besked:-) Ett tecken på att jag på riktigt varit ledig och inte ägnat mer än nödvändig tid till datorn. Faktum är att jag har varit så obeskrivligt trött under hela jul och nyår så jag vet inte när jag senast var så trött. Nu känns det bättre så vilan har möjligen fått den effekt som var tänkt.

Hästarna är igång. Det är med ett nödrop då permafrost slog till i några dagar och då tackade jag för mig och sa att NEJ jag vill inte. Moget beslut tycker jag men som väl var så höll inte kylan i sig och nu har det varit mer drägliga gradantal. Det har i sin tur inneburit att träning kommit igång igen efter ett par dagars uppehåll. Russin är i princip lika tokig som hon alltid är denna tid på året. Man lär sig ju sina hästar med tiden och Russins tid på jorden rent träningsmässigt är inte just nu. Hon är övertaggad och ganska jobbig. Har av den anledningen ridit henne på pessoa några dagar och det fungerar faktiskt riktigt bra. Jag är normalt sett väldigt envis och tycker att jag inte ska behöva byta bett etc utan det ska gå ändå. Men med ökad ålder och skörare kropp så får man hitta smartare lösningar:-) Pessoat gör att hon måste hålla sig i skinnet utan att jag behöver bli särskilt tuff i handen och vi kan rikta energin till arbete och inte en massa andra konster. Så ändamålet helgar medlen kan man säga. Hur som helst så går det bra att träna serier och samling vilket är bättre än att hon ska ligga på som en iller och göra allt i ett överdrivet framåtläge. Russin är ju inte världsmästare på att vänta i något sammanhang men med pessoat så blir hon liksom tvungen att koppla in hjärnan också. Vi får se när jag byter igen, just nu funkar det riktigt bra så då kanske jag kör så en stund.

Jag har inte ridit Rioja just något. Har suttit på henne ett par dagar i julhelgen och hon var då jättefin. Daniel gör ett bra jobb med henne så då kan han få fortsätta med det:-) Hon hade ju ett litet skov under sensommaren hösten så det blev till att ta det lite lugnt och börja igen under oktober med att få upp henne i träning.

Lille Hump är olika:-) Det är väl grejen med ungisar. De senaste passen har han varit direkt motspänstig. Dels tror jag det berott på att jag ridit på morgonen och han har helt enkelt för mycket energi då. Den går tyvärr inte åt till arbete utan han blir lite slyngel, trycker upp nacken och blir stum i sidorna och då blir det bara dålig ridning. Så igår fick han vara ute och sedan red jag honom på eftermiddagen. Det var mycket bättre. Han är ju redan från början ett projekt med sitt utåtroterade framben och under sommaren så misströstade jag en del på hur jag skulle få ordning på honom när skorna åkte till höger och vänster. Han är ju ff en mästare på att ta av sig skor, senast hittade jag en baksko i boxen ett par dagar efter det att han blivit omskodd:-) Nu är oftast skorna på, han har ju ff sina tofflor i hagen och det får han förmodligen ha under överskådlig tid. Hur som helst så behöver han ju ”byggas om”. Vi har kommit en riktigt bra bit på väg ny tycker jag. Hovslagarens fantastiska jobb men hans framfötter nu när vi kan ha hela skor har gjort massor. Vi gör inte så mycket ”saker” när vi tränar utan jobbar med lösgjordhet och smidighet och försöker bygga styrka i de muskler som finns och bygga muskler där de inte finns. Jag märker nu hur han börjar komma upp på sin högersida och blir successivt starkare. Det märks också på att bytet från vänster till höger går mycket lättare nu. Tidigare ”föll” han liksom till höger och då är det svårt att byta. Nu har han förstått att han ska hålla sidan uppe och då funkar även det bytet. F ö verkar han ha väldigt lätt just för byten och det tackar jag speciellt för. Hans andra fördelar är ju lättheten i framdelen vilket också gör att han har lätt att trampa. Skritten är svag men traven börjar ta sig. Det kommer aldrig att bli någon spektakulär trav men jag tror att lättheten och om det finns variation i den så räcker den till för det han ska användas till. hans riktiga styrka är ju galoppen och den tycker jag är viktigast att de har själva.

Ska försöka samla ihop mig inom kort och åka iväg och träna med honom någon annan stans. Det behövs ju också med lite miljöträning. Det blir inte så mycket sådant när man har träningsmöjligheterna hemma men jag uppfattar honom som lite slynglig och lite tittig så han kan nog behöva åka någonstans ibland. Vi får se när andan faller på:-)

Nu ska jag försöka få lite ordning på arbetsveckan och planeringen de kommande veckorna. Det är alltid lite lagom förvirrat när man inte jobbat på en stund så hjärnan har liksom checkat ut.

Riktigt god fortsättning önskar jag!

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *